Vad är karies?

Vad är karies?

Vad är karies, eller hål i tanden som det också kallas? Hål i tanden uppstår när skadliga bakterier löser upp tandytan och bildar ett slags hål. Hålet kan vara stort så att du behöver göra en lagning eller en rotfyllning. Det kan också vara ett litet hål och då blir en bra munvårdsrutin extra viktig!

Karies bildas när de naturligt förekommande bakterierna i munnen blandas med kolhydrater och sockerarter från vår kost. Socker och kolhydrater omvandlas till syror som slits genom tandens emalj. Vår saliv funkar som ett slags neutraliseringsmedel i munnen, och ca 1 timme efter du ätit brukar munnen ha återgått till ett normalt pH-värde. Men om kariesbakterierna matas med kolhydrater för ofta så kan ett hål i tanden uppstå. Därför kan det vara bra att undvika småätande!

Vilka får lättare hål i tänderna?

Det är svårt att förutspå vilka som lättare får hål i tänderna. Saker som gener, allmänna hälsan, mediciner man tar, mat- och dryckesvanor, missbruk, fluoranvändning och munvårdsrutin kan påverka risken att få hål i tanden. Socioekonomiska förutsättningar kan också påverka benägenheten att få karies. Alla har tyvärr inte samma förutsättningar till en bra munvårdsrutin och har råd med behandling av tandläkare. I Sverige är tandvård gratis upp till 23 års ålder och vi har också det allmänna tandvårdsbidraget för de 24 år och äldre som gör att det inte svider lika mycket i plånboken efter tandläkarbesöket. Du kan även få ett utökat tandvårdsbidrag om du exempelvis tar mediciner eller har en sjukdom som gör dig mer sårbar att få hål i tänderna.

Vissa situationer gör oss mer sårbara för karies, exempelvis de första åren efter att tänderna börjar växa fram och även när vi blir äldre då tandköttet brukar dra sig tillbaka och roten är mer utsatt.

En hög sockerdiet, mycket småätande och dåliga munvårdsvanor kan också påskynda utvecklingen av karies.

Hur får man karies?

Karies uppstår ofta där plack lämnas kvar på tanden över tid. Det brukar vara vanligast att man får karies mellan tänderna, vilket beror på att det helt enkelt är svårare att göra rent mellan tänderna. Man får karies genom att bakterier tär på emaljen som leder till ett hål i tanden.

Saliv är vårt naturliga skydd mot karies. Detta då saliv neutraliserar syran som bildas efter måltid inom 1-2 timmar efter vi har ätit. Om saliven innehåller fluor så neutraliseras syran 10 gånger snabbare – detta är en av anledningarna till att välja tandkräm med fluor!

Karies börjar som en liten vit fläck på tandens emalj, och det är detta som tandläkare ofta ser på röntgenbilderna! Regelbunden borttagning av plack, tandborstning, användandet av en fluortandkräm och munskölj kan stoppa kariesutvecklingen i det här skedet. Om inte så kommer emaljen att fortsättas att brytas ner vilket gör tandens yta mindre glansig och ett litet hål uppstår. Bakterierna kommer i detta fall fortsätta in i tandens del som kallas för dentin eller tandbenet. Tandbenet har en annan struktur än emaljen så detta steg går ofta mycket snabbare. Om kariesanfallet inte behandlas kommer hålet så småningom att fortsätta gå in i nerven och roten / pulpan av tanden. Detta kan vara väldigt smärtsamt och varar tills att tanden är behandlad. Om hålet har nått tandroten behöver du göra en rotfyllning, vilket innebär att den inflammerade tandroten rensas och fylls.

Symtom på karies

Hela processen att utveckla karies kan ske smärtfritt men tanden kan också vara känsligare och ila när man tuggar varm, kall, sur eller söt mat.
Du bör också vara uppmärksam på vita, gula eller svarta fläckar på tänderna. Det kan vara missfärgningar eller tandsten men också ett tecken på karies. I vilket fall som helst är det fortfarande bra att kolla upp hos tandläkaren.

Värk är också en signal på att någonting är fel och att det kanske är karies det rör sig om. Om du har väldigt ont i tanden kan det vara så att kariessjukdomen har nått tandroten. Vid värk i tanden bör du också boka tid hos tandläkaren.

Karies är väldigt vanligt och de allra flesta av oss får hål i tänderna någon gång under livet. Sånt händer och vi får inte glömma bort att vi är bara människor!

Så undviker du att få hål i tänderna

Det finns mycket man kan göra för att undvika karies, och med enkla medel kan man göra mycket gott för sin munhälsa. Här kommer 3 enkla saker du kan göra för att slippa hål i tänderna.

Diet

Din kost spelar en viktig roll i utvecklingen av karies. Syrorna som attackerar emaljen är gjorda av bakterier som älskar kolhydrater och socker. Munnen får jobba varje gång man äter men du kan minska syraattackerna genom att äta mindre socker. Socker och kolhydrater är dock svårt att undvika helt.

När och hur ofta du äter har också betydelse. Att äta eller dricka mellan måltiderna kan göra att emaljen inte har tillräckligt med tid att återhämta sig från den senaste måltiden. Läsk, saft och andra sockerhaltiga drycker mellan måltider kan också vara dåligt för din munhälsa. Så kort och gott – undvik småätande och sockerhaltiga drycker mellan måltider. Och om du inte kan motstå fredagsläsken – kör med sugrör.

Fluor

Fluor är ett av de viktigaste skydden mot karies. Studier visar att emaljen blir mer motståndskraftig mot syra och karies om man använder fluorprodukter. I de flesta länder rekommenderas det därför att ha 1000-1450 ppm fluor i tandkrämen vid borstning både morgon och kväll. Använd alltså en tandkräm med fluor, borsta tänderna 2 gånger per dag i 2 minuter och använd även fluorskölj i samband med tandborstning eller som en fluorboost efter lunch.

Munhygien

Bra munhygien och munvårdsrutiner är också bra sätt att undvika hål i tänderna. Att borsta tänderna med fluortandkräm 2 gånger om dagen kombinerat med tandtråd begränsar utvecklingen av syra och karies. Att rengöra på och mellan tänderna tar bort plack som fastnar på tänderna. Och finns det ingen plack eller socker på tänderna så blir det svårare att få hål i tänderna.

Glöm inte bort att vi alla är människor – karies kan hända! Men med enkla medel kan du göra mycket gott för din munhälsa både på kort och lång sikt. Tandtråd, tandborstning 2 gånger/dag och munskölj – det här klarar vi eller hur?